När man sitter i sin ensamhet och funderar
...så kommer man inte fram till mycket vettigt.
Sitter o jobbar mina sista 2 timmar för dagen nu. Sökte ledigt 18.15-21.30 men fick det inte så det är bara att jobba på, och det är jag bara glad för egentligen. :)
Idag blev det bara lite hemmaträning i form av utfallssteg grodhopp o diverse situps varianter men det räcker för idag. Har ju blivit så att jag prioriterar att träna först och träffa mina vänner sen. Oftast för att det är svårt att planera in när man kan träffas men ändå. Jobbar ju ändå nästan varje dag så då har man tur att man ens orkar träna, och det har ju blivit bra mycket bättre sen jag började träna.
Men vem gör jag egentligen allt detta för?
Är det för pappa? Att han ska tycka att jag är duktig som tränar som han alltid har gjort och älskat och så vi ska ha något mer att prata om när vi ses.
Är det för Tobbe? För att visa att jag inte är en latmask som bara vill ligga och sova och äta när jag är ledig. Så att jag inte ska bli fet och tråkig så han dumpar mig.
Nej jag tror faktiskt inte jag gör detta med träning och äta bättre för någon annan än mig själv! Fast dessa män eller karlar eller vad dom nu är påverkar mig o inspirerar mig i mitt "nya levnadssätt" och stöttar mig så jag vet inte om jag skulle klarat det utan dom. Kanske är därför jag ibland känner att jag drar mig iväg och tränar fast jag egentligen inte orkar, för att kunna säga det till dom så dom blir glad. Även fast dom kanske inte skulle bry sig ifall jag hoppade över träningen en dag men det känns ändå bättre för mig.
Och genast efter passet känner jag att det är för mig jag gör detta och att jag mår så mycket bättre när jag gör det.
Det är så mycket som blir bättre när man tränar och rör på sig och äter bättre.
- Jag blir piggare, går ner i vikt, blir smalare och fastare , blir får bättre imunförsvar, blir gladare, blir starkare och får bättre hållning vilket är jättebra för mig som haft jobbigt med ryggen redan!
Utöver alla dessa fantastiska saker som sker så får jag nog också en mycket bättre självkänsla och ett bättre själförtroende i och med att jag klarar utmaningarna jag ger mig själv och att jag ser att det händer saker, positiva saker med min kropp.
Så visst är det för min skull jag gör det! :)
Igår så skulle världens bästa morfar ha fyllt 75 år <3 och inte tog jag mig tid att åka till graven och tända ljus heller. Men jag skänkte många tankar till honom som jag gör varje dag och vet att han vet det. 
Saknar dig moffan! <3
